Förlåt för att jag har varit usel på att blogga men jag har faktiskt varit upptagen med mig själv. Och där lät jag så otroligt egoistisk men jag anser att det är okej att tänka på sig själv ibland. Jag brukar aldrig dra upp mina känslor för en bunt andra människor men jag är så vilsen.

 

Innan jag flyttade hit så var jag väldigt säker i den personen jag var när det kommer till det mesta. Jag visste vad jag ville i framtiden, vad min klädstil var, vilka människor jag gillade att umgås med osv, osv. Men när jag kom hit var det som att börja om på ruta noll. Jag har väll alltid levt i den lilla bubblan som cirkulerar kring mig och har nog inte hunnit stanna upp på ett långt tag, utan hela mitt liv under en lång tid har flytit på ett rullband. Men nu jag äntligen kan andas ut så inser jag att det finns så mycket mer och det var väll där jag förstog att jag inte alls var den jag var säker på att jag var, jag är någonting mycket mer och större. Ibland kommer dagar då jag mår mindre bra och igår var en sån dag. Jag brukar välja att inte skriva om mina tankar och känslor, men det drabbar varje gång uppdateringen pga att jag inte alls har lust att skriva (eller så kommer det väll bara ut massa skit.) Hoppas ni har överseende, ta hand om er.